Tips för att skriva sammanfattning

Här finns lite filmer om att skriva en sammanfattning:


https://www.youtube.com/watch?v=BcmlBKP1cfA


https://www.youtube.com/watch?v=0RLlEZjbW9o
https://www.youtube.com/watch?v=djTgOsPV7pU&t=22s
https://www.youtube.com/watch?v=bM__FR7UNeI&t=389s


På måndag kommer ni att få en text (ett utdrag från en roman), som ni ska läsa och sedan skriva en sammanfattning av. Det är alltså en uppgift!


/Sofia

Närläsning av "Kvinnor och äppelträd"

Vi läste ett kort utdrag ur Moa Martinssons bok från 1933 och gjorde sedan en djupanalys av texten. Vi hann inte riktigt allt men här kan ni läsa de tre styckena och efter det kommer analysen:

Kvinnor och äppelträd

-Jaså, du har tröttnat nu, din förbannade hora! skriker Liter-Olle utanför och man hör honom famla på dörren.

-Tyst du, Liter-Olle! Vi har främmande! ropar den lilla flickan.

-Ja, du blir också en hora! skriker gubben och rycker upp dörren.

Gestalten vid vaggan reser sig, får snabbt fatt i remmen och ett par otäcka strimmor i gubbens ansikte visar varför han flyr, svärjande och gråtande i sin fylla och ilska.

      Där ute börjar hunden åter morra och skälla ilsket.

-Ja, nu vet fru Olsson hur vi har det här, säger kvinnan och sätter sig åter vid vaggan. Hon är alldeles likvit i ansiktet och kan ej hålla sig rak. Ellen ser att hon är långt på väg med barn.

Ellen förmår inte svara, det värker i henne av medömkan. Den brutala scenen där kvinnan slår, ja den är förklarlig. Ellen själv skulle kanske burit sig värre eller dummare åt om det varit hennes egen lille son som blivit biten; tagit en stör rentav och slagit ryggen av hunden. Och gubben! ”Du blir en hora du med”, skrek han till en sexåring. Det var kända tongångar för Ellen. Det var åter gränder och krogar, smyghål och råttor.

Avsnitt ett är en dialog mellan ”Liter-Olle” och en liten flicka, återgiven med direkt anföring. Berättaren är extradiegetisk och återger hur mannen skriker och använder ett grovt språk: ”förbannade hora” gormar han till någon som det här avsnittet inte avslöjar något om. Han är även grov mot den lilla flickan och menar att även hon kommer att sluta som hora. Han är våldsam och ”rycker upp dörren”. Mannen ger ett svagt och okontrollerat intryck som står i skarp kontrast mot det intryck den lilla flickan ger. Med namntillägget "Liter" kan man anta att mannen har för vana att dricka alkohol i stora mängder.  Flickan är stark och vågar stå emot den äldre mannen, dels genom att överhuvudtaget säga till honom och dels genom att använda sig av ett betydligt mer vårdat språk. ”Tyst du Liter-Olle! Vi har främmande!” i och med att hon använder ordet ”främmande” inser man att de har besök.

I nästa avsnitt får man mer information. Två personer till dyker nu upp. Nämligen en ”fru Olsson” och en kvinna som sitter vid en vagga. Vi får inte säkert veta om vaggan innehåller ett barn, men det kan antas eftersom kvinnan som sitter där senare återgår till samma plats. Vi får även veta att det finns en ilsken hund utanför. Kvinnan vid vaggan har en rem som hon slår mannen med när han öppnat dörren. Vi förstår att hon slår honom eftersom ”ett par otäcka strimmor […] visar varför han flyr”. Här är mannen återigen den svagare parten ”svärjande och gråtande”, medan kvinnan framstår som stark.

En replik följer: ”Ja, nu vet fru Olsson hur vi har det här”. Med det får vi veta att besöket är en gift kvinna med efternamnet Olsson. Det lilla ordet ”nu” antyder att det är första gången hon är där och hela repliken låter ana en bitter ton med slutklämmen ”hur vi har det här”. Hon är med andra ord inte helt nöjd med sin tillvaro. Nästa mening: ”Hon är alldeles likvit i ansiktet och kan ej hålla sig rak.” visar att kvinnan trots allt kanske inte är så stark. Berättaren blir sedan mer personlig och vi får veta att fru Olsson heter Ellen i förnamn. Nu får vi se kvinnan med Ellens ögon. Hon ser att ”hon är långt på väg med barn”, vilket kan förklara den matthet hon känner. Hon är alltså gravid igen trots att hon har en liten i vaggan.

Avsnitt tre sprider lite ljus över avsnitt ett: ”Den brutala scenen där kvinnan slår hunden, ja den är förklarlig. Ellen själv skulle kanske burit sig värre eller dummare åt om det varit hennes egen lille son som blivit biten.” Kvinnan har alltså slagit hunden som givit sig på ett av hennes barn. Vilket detta barn är får vi inte veta här, men det kan antas att det inte är den sexåriga lilla flickan från första stycket. Hon ger ett alldeles för sansat intryck för att ha blivit hundbiten. Det verkar heller inte vara det eventuella barnet i vaggan som verkar sova lugnt. Det finns alltså minst ett barn till. Vi får även veta att Ellen har ett barn, en son, som hon är beredd att försvara med näbbar och klor.

Detta avsnitt ser berättaren ur Ellens synvinkel. Vi får veta att ”det värker i henne av medömkan”, att hon förstår varför kvinnan slagit men även att gamla minnen väcks till liv: ”Det var kända toner för Ellen. Det var åter gränder och krogar, smyghål och råttor.” Genom dessa får vi ta del av Ellens bakgrund. Hon är tydligen van vid hårda ord. ”Det var åter [min kursivering] gränder och krogar”, antyder att hon tidigare bott i en storstad och att så inte längre är fallet.

Närläsning

I morgon ska vi göra något som kallas för närläsning. Vi ska läsa ett tredelat utdrag ur en text som vi sen ska analysera på djupet.

Den första delen kan ni läsa i förväg om ni vill. Här kommer den:

-Jaså, du har tröttnat nu, din förbannade hora! skriker Liter-Olle utanför och man hör honom famla på dörren.

-Tyst du, Liter-Olle! Vi har främmande! ropar den lilla flickan.

-Ja, du blir också en hora! skriker gubben och rycker upp dörren.

Tänk så här: Vilken information får vi när vi läser texten? Vad vet vi säkert?

                     Vad kan ha hänt innan?

                     Vad kan hända efteråt?

//Liselotte

Lyssna och skriva sammanfattningar

Idag träffas vi i K5 kl. 12.30 och då ska vi jobba med lite utdrag från en roman som heter "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Här ser ni några ord som finns i texten och dessa ska vi prata om innan. Vi ska också titta på lite frågor till texten, som kan hjälpa er att förstå bättre och sedan kunna skriva vad det handlar om. Ni ska först skriva gemensamt med mig och sedan ska ni få skriva i par/smågrupper. Om vi inte hinner klart, så fortsätter vi imorgon.

Ord ”Hundraåringen…”

Sid 7-9:

Spränga

Explodera

Dynamit

Bomb

Hämnas på någon

Hämnd

Händelserikt liv

Torp

Leva ett trivsamt och enkelt liv

Luckor i ett nät

Hinna ifatt

Tårar i ögonen

Vare sig… eller…

Springpojke

Här är också lite stödfrågor:

Varför sprängde Allan sitt hus i luften?

Vilka ingår i Allans familj?

I vilket landskap låg Allans torp?

Varför kom räven på besök?

Hur kunde räven få tag på katten en dag?

Hur kände sig Allan när katten dog?

Vilken årstid var det när katten dog?

Hur gjorde Allan för att försöka bli av med sin ilska?

Vad ville Allan göra med räven nu?

Vilket är Allans expertområde?

Varför var han så duktig på det?

Vad gjorde Allan för misstag, när han skulle spränga räven?

Vad sprängdes mer förutom räven? (5 saker)

Vad hände med Allan vid sprängningen?

Hur kände han sig efter händelsen?


Vår sammanfattning:

Sammanfattning av första kapitlet i ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”

Allan är en gammal man som bor i ett torp tillsammans med sin älskade katt och en vinterdag kommer en räv för att stjäla ägg från Allans höns, men räven dödar katten och då vill Allan hämnas räven genom att spränga den. Allan är jätteduktig på dynamit, eftersom han har jobbat i en dynamitfabrik tidigare, men den här gången gör han ett misstag och glömmer att dynamitförrådet ligger nära fällan och därmed sprängs hela gården. Allan blir chockad, men också nöjd.

Ord sid 10-12:

Ta emot någon

Vänlighet

Förbud

Bli utan

I sömnen

Sluta ögonen

Inget varar för evigt

Gröt

Förrän

Sucka

Göra något på beställning

Innan dess

Dröjer

Be om något

Djupt besviken

Här är också lite stödfrågor:

Hur gammal var Allan när han förlorade sitt hem?

Hur många nätter bodde han på hotell?

Var flyttade han sen?

Vad hette hon som jobbade där?

Var hon vänlig?

Vad får man inte göra efter kl. 23?

Vad händer om man kommer sent till måltiderna?

Varför frågar Allan: ” Får man skita när man vill”?

Vad tänkte Allan att han skulle göra på natten?

Vad serverades till frukost?

Vad skulle hända på Allans 100-års dag?

Ville Allan ha kalas?

Hur kände han sig på 100-års dagen?

 

Lite planering för romanarbete

Idag fick ni samtala lite med varandra om era erfarenheter av berättande texter (romaner, berättelser, noveller...). Hur kändes det?


Nästa vecka kommer vi att läsa och lyssna på utdrag från lite olika romaner. Vi kommer fokusera på nya ord och uttryck, men också på att sammanfatta det vi läser eller lyssnar på. OBS! Vi är i K5 på måndag, för M2 är upptaget av SFI.


Veckan efter, alltså vecka 40 ser planeringen ut så här:


Måndag 2 okt - uppgift utifrån ett utdrag från en roman (skriv sammanfattning)
Tisdag 3 okt - vi läser en text/texter med mycket beskrivningar av personer och miljöer. OBS! Vi är i en annan sal, troligen V1
Onsdag 4 okt - Jobba vidare med miljö- och personbeskrivningar, ev. någon film om det och genomgång. Vi delar ut en text som är uppgift att läsa till fredag. Träna på att sammanfatta texten!
Torsdag 5 okt - Läsförståelseuppgift på en text med mycket beskrivningar. OBS! Vi är i en annan sal, troligen V1
Fredag 6 okt - Muntlig uppgift - sammanfatta din text


Vecka 41:
Måndag 9 okt - Vi läser exempel på filmrecensioner och pratar om strukturen för en recension
Tisdag 10 okt - Några presenterar en roman som de har läst (boktips till er andra) och vi ser någon svensk film
Onsdag 11 okt - Arbete i smågrupper med att skriva filmrecension på filmen vi såg på tisdagen
Torsdag 12 okt - Fortsättning filmrecension i grupp
Fredag 13 okt - Fortsättning filmrecension i grupp (kan fortsätta lite vecka 42 också om det behövs). Schema delas ut till dem som ska göra slutprov på sin delkurs


Vecka 42:
Några gör slutprov. Resten jobbar klart med filmrecensionen och sedan med sin egen planering.


/Sofia och Liselotte

Samtal fredag

Imorgon kommer ni att få prata med varandra under en del av lektionen (sista 30 minuterna) och vi kommer att gå runt och lyssna lite och bedöma så gott det går. Det blir både en träningssituation och provsituation. Vi kommer inte att höra allt, men en hel del.


Ni ska prata om era erfarenheter av romaner eller andra berättande texter och vi kommer att bedöma i den här matrisen:

Bedömningskriterier interaktion Svenska som andraspråk - grundläggande Namn:____________________ DK:____________ Samtal om erfarenheter av romaner
	E	C	A
Hur väl eleven kan föra samtalet vidare framåt (produktion och interaktion)	Eleven kan till viss del föra samtalet framåt. (Eleven visar på olika sätt, som bekräftande nickningar, korta frågor och svar osv. att hen är delaktig. Frågorna är enkla och relevanta)	Eleven kan föra samtalet framåt. (Eleven svarar på frågor, ställer eventuella följdfrågor och frågor som visar aktivitet. Frågorna är utvecklade).	Eleven kan föra samtalet framåt och fördjupa och bredda samtalet. (Eleven ställer aktivt välutvecklade och relevanta frågor och försöker involvera alla, redogör för sina åsikter och följer lyhört upp gruppdeltagarnas inlägg.)
Ordval och variation i meningar	Ordvalet är enkelt men relativt varierat. (ordvalet är i huvudsak relevant och eleven gör sig förstådd)     Meningsbyggnaden är relativt varierad.	Ordvalet är relativt varierat. (ordvalet är relativt relevant och förtydligar relativt väl vad eleven vill säga)     Meningsbyggnaden är varierad.	Ordvalet är varierat och specifikt. (Ordvalet är relevant och förtydligar träffsäkert vad eleven vill säga.)     Meningsbyggnaden är varierad och väl fungerande.
Uttal	Uttalet är relativt tydligt	Uttalet är tydligt	Uttalet är tydligt
Flyt och tydlighet	Språket är relativt tydligt, har ett visst flyt med en fungerande textbindning.	Språket är tydligt, har flyt med till viss del varierad textbindning.	Språket är tydligt, har flyt med en väl fungerande textbindning.

 

Nya elever och eget arbete

Idag hade vi två nya elever som började, så vi välkomnar Tesfatsion och Abdi till oss! :) Vi hjälptes åt att ta upp viktiga saker att tänka på när man studerar sva grund och t.ex. pratade vi om detta:


Bloggen är viktig att följa och kommentera.

Alla har en individuell planering för sin delkurs, som man jobbar med vissa lektioner. Vi kommer inte att rätta lika mycket på uppgifter som görs hemma, utan där får ni ta mer eget ansvar utifrån kommentarer som läraren skriver.

Uppgifter som görs på plats i skolan är de viktigaste och bedöms på ett tydligare sätt.

När man är på rätt språklig nivå och har gjort många olika uppgifter i delkursen (från temat och den egna planeringen), gör man ett slutprov.

Fronter används för att lämna in uppgifter - mejla läraren eller säg till (om det finns tid) när du är klar med en uppgift, träna på saker eller läsa viktiga dokument utifrån Arkiv, få kontakt med andra elever som läser kursen och komma till bloggen.

Ni fick sedan möjlighet att skriva klart er feedback (alltså uppgiften från i fredags) och jobba med egna uppgifter i planeringen.


Imorgon får ni fortsätta jobba med egna uppgifter, kanske gör vi något kortare gemensamt.


Vi ses imorgon kl. 8!
/Sofia

Ge feedback

Hoppas att uppgiften kändes bra idag och att ni är nöjda med er text. :)


Imorgon kommer ni att få någon annans text, som ni ska ge feedback på och det gör ni på samma sätt som ni har tränat på tidigare och vi hade då dessa frågor:


Ge feedback i löpande text!

Bedöm följande delar:

• Om den har en passande rubrik
• Om den ger svar på alla frågor - följer instruktionen
• Om tankarna är utvecklade
• Om den har tydligt språk
• Om den har variation i ord och meningar
• Om den har så bra skrivregler och grammatik som möjligt
• Glöm inte att ge två stjärnor och en önskan, som passar allmänt för texten!

Här ser ni exemplet som Liselotte skrev på min text förut:

Feedback på ”Sofias tankar om Karmakontot”

Den här texten har en passande rubrik, eftersom den berättar vad som finns i innehållet. Kanske kan man berätta vem som sjunger låten i rubriken och även skriva att det är en låttext som man har tankar om. Det skulle göra rubriken ännu tydligare.

Texten är indelad i tre stycken och besvarar en fråga i varje stycke och tankarna känns utvecklade, eftersom hon försöker ge exempel och motivera det hon säger. Det finns många tankar om att ljuga och tala sanning och vilka konsekvenser det ena eller det andra får.

Språket är oftast tydligt, men ibland sägs samma sak flera gånger, men på lite olika sätt. För att få språket mer tydligt kan man ge fler exempel, t.ex. berätta vad man menar med en vit lögn och vad menas med att lögnen kommer tillbaka till en själv till slut?

Den språkliga nivån är passande, vardaglig och till största delen korrekt. Det förekommer ett par småfel som inte stör förståelsen utan kanske snarare bidrar till att ge texten en personlig ton. Sofia skriver: ”…för det kommer bara leda till problem…”, där hon utelämnar ”att”… det kommer bara att leda till problem. För att ytterligare förstärka den personliga tonen använder hon pronomen som ”en” och ”ens”.

Orden är varierade, t.ex. har Sofia använt flera olika ord/uttryck för att ljuga: vara oärlig, tala osanning, gömma sig bakom lögner… Meningarna känns även de varierade genom att hon ibland börjar med bisatser, t.ex. ”Om man gömmer sig bakom…”

I det sista stycket skriver Sofia om uttryck som kan betyda något annat och ger ett par exempel genom citat. Här är det delvis lite otydligt, till exempel när hon skriver ”Att han gör vågor i hans papper…” och tidigare har skrivit om Gud som kontrollerar människorna. Vem är det som gör vågorna? Gud eller någon annan?

Slutligen vill jag säga att analysen är språkligt välanpassad med en bra struktur, men att det alltid är bra att tänka på att vara så tydlig som möjligt.

/Liselotte

Ni börjar imorgon på lektionen och ni får gärna göra klart uppgiften då om ni vill. Annars är det okej att lämna in den senast på måndag.

Vi ses imorgon!

/Sofia

Träning på att koppla ihop dikt och bild

Ni tränade i par på att koppla ihop dikten "Som hon går" med en bild:

Se hur kärleken går.
Se hur hon snubblar.
River sig i snåren.
Stannar, ser sig om.

Det är för sent att ropa.
Hon kan inte höra.
Det är för sent att hejda.
Hon går som hon går.

Solveig von Schultz

Ni valde mellan de här bilderna:

Tänk på att försöka förklara kopplingarna så tydliga som möjligt. Vad händer i dikten? Vad händer på bilden? Hur tänker personen/personerna på bilden? Vad tror du har hänt? Vad tror du kommer att hända?

Imorgon skriver ni en liknande enskild uppgift och då kan ni få 30 minuter extra.

Liselotte

Gemensam text om bild och låt

Våra tankar om bilden ”Par med huvudena fulla av moln” och låttexten ”Under ytan”

Låttexten handlar om livets känslor, att personer har olika känslor, som kan vara dolda inom personerna. Känslorna kanske inte syns på utsidan, om man är glad, ledsen, arg, orolig, förvirrad, förtvivlad, besviken, desperat… Vi kan inte veta vad som händer i huvudet eller i hjärtat på någon annan. Även om en person delar med sig av sina tankar och känslor, kan vi kanske inte förstå exakt hur den personen känner och tänker och kan inte gå i den personens skor.

På bilden tänker vi att vi ser en man till vänster och en kvinna till höger och vad som finns i deras huvuden. De har olika tankar och känslor, för vi kan se att det finns mer i mannens huvud – fler moln, fler stenar, ett dött träd och en giraff. Molnen skulle kunna symbolisera att han har mer problem, men att molnen är just vita skulle kunna betyda att problemen inte är så svåra. Om det var stora problem skulle molnen kanske vara mörkare och fler. Stenarna kan också vara problem och bergen hinder som stoppar honom/henne. Ibland kan man ta sig igenom ett problem och därför finns det ett hål i en av stenarna. Det döda trädet kan visa att han har tappat hoppet, men giraffen kan symbolisera livet och visa att det finns en längtan till ett annat hopp, som finns i hans hjärta. Giraffen verkar vara på fel plats (i öknen) och det kan visa att mannen känner sig utanför och vilsen.

Både bilden och texten har något gemensamt, för att bilden visar att de är lika på utsidan, men ganska olika på insidan och just det här handlar också texten om. Under ytan finns mycket känslor som inte syns på utsidan.

Dikt och bild

Imorgon, tisdag, ska ni först läsa er dikt för mig eller Liselotte på första passet. Ev. kan några av er hinna göra diskussionen från i fredags också. Det borde också bli en del tid till att ägna sig åt eget arbete.


Andra passet ska vi träna lite på att koppla ihop en dikt med en bild och motivera varför dessa kan passa ihop. Ni kan titta på bilden här:


"Par med huvudena fulla av moln"
http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/dali-dali-med-francesco-vezzoli/om-utstallningen/


Vi ska koppla bilden med låttexten "Under ytan". Ni kan lyssna på låten här om ni vill:
https://www.youtube.com/watch?v=chY8T_9m9dQ


Vi ska fundera tillsammans först, titta på exempel och fundera på hur man kan utveckla ett svar.


Vi ses imorgon!
/Sofia

Nästa vecka - dikter

På måndag ska vi träna på att läsa dikter med ett bra uttal och lite inlevelse. Jag ska försöka låna lite novellsamlingar från biblioteket, så vi kan hitta lite olika dikter. Men vi kan också leta dikter på nätet. Titta gärna lite på den här sidan:
http://www.dikter.net




Alla ska också få/välja en kort text/dikt som ni ska träna på att läsa tills på tisdag. På tisdagens lektion kommer ni att få läsa den texten för mig eller Liselotte och då kommer vi att bedöma den prestationen utifrån följande:

• Använder betoning och intonation för att göra det intressant och når fram till lyssnarna
  


• Uttal på ord fungerar


• Lagom tempo

Pass 2 på tisdagen kommer vi att träna på att koppla ihop dikter med bilder och även titta på exempel och prata om hur man kan skriva en sådan uppgift på ett bra sätt

På onsdagen kommer ni att träna i smågrupper på att koppla ihop dikt och bild och på torsdagen gör ni en skrivuppgift på samma sätt men på egen hand.

På fredagen blir det troligtvis också en uppgift och då handlar det om att ni ska ge feedback på någon annans text (från torsdagen).

Veckan efter det kommer det några nya elever till gruppen och vi hade ju tänkt att vi skulle jobba med en roman tillsammans, men kanske kommer vi att ändra på det och låta er jobba lite mer självständigt med era planeringar och bara göra en del saker gemensamt - kanske jobba med någon film och kortare texter (noveller och utdrag från romaner). Vad tror ni om det? Om ni ska bli klara med en delkurs i oktober eller senare under terminen och ni inte har läst någon roman tidigare, så får ni göra det på egen hand och vi kan ge uppgifter till er individuellt utifrån den.

Vad tror ni om det här?

Vi ses på måndag!
/Sofia och Liselotte

Samtala om dikter/låttexter som vi lyssnar på

Idag ska vi träna på att lyssna på korta utdrag från låttexter och dikter och utifrån det ni hör ska vi prata om:

• Vad handlar det om?
• Vilket budskap finns?
• Finns det ord/uttryck som kan betyda annat?

Förklara hur du tänker!

Jag tänker att vi först tränar alla tillsammans och sen ska ni få träna i par och prata med varandra om en dikt/låt. Då ska ni tänka er att ni gör en diskussion och utgå ifrån det ni har hört.


På fredag kommer det bli en diskussionsuppgift och då är det den här bedömningen, som vi kommer att använda:

Bedömningskriterier interaktion Svenska som andraspråk grundläggande Namn:____________________ DK:____________ Diskussion om dikter/låttexter (hörförståelse)
	E	C	A
Hur väl eleven klarar av att delta i samtalet/diskussionen (produktion och interaktion)	Elevens åsikter framförs med argument som är: o    enkla o    till viss del underbyggda   genom att göra kopplingar till texten och antingen till sig själv eller omvärlden.	Elevens åsikter framförs med argument som är: o    utvecklade o    relativt väl underbyggda   genom att göra kopplingar till texten, sig själv och omvärlden.	Elevens åsikter framförs med argument som är:   o    välutvecklade o    väl underbyggda   genom att göra kopplingar till texten, sig själv och omvärlden.
Hur väl eleven kan leda diskussionen och föra samtalet vidare framåt (produktion och interaktion)	Eleven kan till viss del föra diskussionen framåt. (Eleven visar på olika sätt, som bekräftande nickningar, korta frågor och svar osv. att hen är delaktig. Frågorna är enkla och relevanta)	Eleven kan föra diskussionen framåt. (Eleven svarar på frågor, ställer eventuella följdfrågor och frågor som visar aktivitet. Frågorna är utvecklade).	Eleven kan föra diskussionen framåt och fördjupa och bredda diskussionen. (Eleven ställer aktivt välutvecklade och relevanta frågor och försöker involvera alla, redogör för sina åsikter och följer lyhört upp gruppdeltagarnas inlägg.)
Ordval och variation i meningar	Ordvalet är enkelt men relativt varierat. (ordvalet är i huvudsak relevant och eleven gör sig förstådd)   Meningsbyggnaden är relativt varierad.	Ordvalet är relativt varierat. (ordvalet är relativt relevant och förtydligar relativt väl vad eleven vill säga)   Meningsbyggnaden är varierad.	Ordvalet är varierat och specifikt. (Ordvalet är relevant och förtydligar träffsäkert vad eleven vill säga.)     Meningsbyggnaden är varierad och väl fungerande.
Uttal	Språket är relativt tydligt	Språket är tydligt	Språket är tydligt
Flyt	Språket har ett visst flyt med en fungerande textbindning.	Språket har flyt med till viss del varierad textbindning.	Språket har flyt med en väl fungerande textbindning.