tisdag 26 juni 2018

Källkritik-uppgift onsdag 4 juli

Ni behöver lära er mer om källor och källkritik och av det ska det bli en muntlig uppgift på onsdag nästa vecka. Ni ska lära er så mycket som möjligt och ni kommer att få berätta för mig vad ni kan om det här. Jag kommer kanske också att ställa lite frågor om hur ni tänker när ni söker på nätet och vilka sidor man kan lita på och varför. Här är tiderna som ni ska komma hit och göra den här uppgiften:


I G3:
8.00 Pirwen
8.20 Adnan
8.40 Tesfat
9.00 Omar
9.20 Ensaf




10.20 Razieh
10.40 Micheal
11.00 Bassel
11.20 Azeb


I G4:
12.30 Iman
12.50 Salam
13.10 Alaa
13.30 Rawan
13.50 Bakry
14.10 Sarah
14.30 Walaa




Att förbereda innan uppgiften:


Börja med att se den här filmen:












Och sen den här:







Den här lite roliga filmen från UR handlar också om källkritik:


https://urskola.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik


Här kan ni läsa lite om falsk information på nätet:


https://www.svt.se/nyheter/inrikes/falsk-information-sprids-pa-natet


https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6316672



Källkritik på nätet
I princip vem som helst kan publicera vad som helst på internet. Kom därför ihåg att du själv får bedöma kvaliteten på material du hittat på webben.
När du granskar webbplatser handlar det i huvudsak om att försöka avgöra om innehållet är trovärdigt och om du kan lita på författare eller utgivare. Ett sätt att skapa dig en uppfattning om tillförlitligheten är att kontrollera informationen i vissa delar av webbplatsen.

Ta hjälp av följande checklista, för att veta om källan är pålitlig eller inte:

Checklista för källkritik


Vem har gjort webbsidan?

Är det en myndighet? Är det en organisation?
Är det ett företag? Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?

Varför är webbsidan gjord?

För att informera om något? För att luras?
För att sprida en åsikt?
För att sälja något? För att underhålla?

Hur ser webbsidan ut?

Har den kontaktinformation?
Har den fungerande länkar?
Har den trovärdiga källhänvisningar?
Har den senast granskad-datum?

Kan du få information från andra ställen?

Har du jämfört med vad du redan vet?
Har du jämfört med andra källor? 
(http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074)


måndag 25 juni 2018

Att skriva en egen faktatext

Nästa vecka ska ni få skriva en egen lite längre faktatext genom att samla information om något på nätet och skriva en faktatext med egna ord. Instruktionen för uppgiften kommer ni att få på måndagens handledning (2 juli kl. 13) och sedan får ni jobba med uppgiften hemma eller här på skolan om ni vill och den ska lämnas in på Fronter tisdagen den 3 juli kl. 16. Här kommer lite tips:




https://prezi.com/ev8c8u8lw1yb/typiskt-for-faktatexter/








SPRÅKLIGA DRAG
  • Ämnesspecifika ord och begrepp
  • Presens
  • Bindeord för att bygga ut satser (och, eller, men, för att, så, eftersom)
  • Orsaksbindeord (eftersom, för att, när, därför att, på grund av).
  • Ett objektivt språk (bara fakta, inte egna känslor, tankar och idéer)


STRUKTUR
  • Övergripande rubrik
  • Styckeindelning
  • Underrubriker
Bilder och diagram kan hjälpa till att förklara och ge mer information






Så här kommer vi att bedöma din faktatext:


Bedömning av faktatext om...:

Innehåll/Anpassning till texttyp:

Rubrik:
Inledning: □
Underrubriker: □ 
Bild med bildtext: □
Passande innehåll: □
Korrekta källor: □ 


Kommentarer:




Passande språk för faktatext:

Använder ämnesspecifika ord: □ 
Neutralt och formellt språk (inga jag): □ 
Rätt verbformer (presens/passiv): □


­­­­­­­
Eleven kan skriva sin text med viss språklig variation (ord och meningar), enkel textbindning samt i huvudsak fungerande
anpassning till språkliga normer
och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).
Eleven kan skriva sin text med relativt god språklig variation (ord och meningar), utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till språkliga normer och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).
Eleven kan skriva sin text med god språklig variation (ord och meningar), välutvecklad
Textbindning och väl fungerande
anpassning till språkliga
normer och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).


Kommentarer:  














torsdag 21 juni 2018

Handledning måndag kl.13-14

Kom ihåg att det är handledning på måndag den 25 juni kl. 13-14. Vi ses i sal VUX6!


 Bildresultat för midsommar

tisdag 19 juni 2018

Inför uppgiften som görs onsdagen den 27 juni

Nästa uppgift som ni ska göra på plats i skolan onsdagen den 27 juni kommer att handla om att skriva om en faktatext med egna ord. Ni ska alltså inte sammanfatta texten, utan läsa den och sedan ändra den genom att hitta synonymer, byta ordföljd, förklara ett stycke på ett annat sätt och tänka som att ni ska förklara texten på ett lättare sätt, för någon som inte har läst texten. Här under ser ni en faktatext och under den finns en omskriven version:




Teknikens skenande utveckling
Spinning Jenny är en maskin. Hon är kanske den mest berömda
maskinen i världen. Spinning Jenny uppfanns i slutet av 1700-talet och
hon innebar att man kunde spinna garn mycket, mycket snabbare än
tidigare. Istället för att alla satt hemma och spann, kunde man få fram tyg i
fabriker istället. Spinning Jenny var dock bara en av många nya maskiner som
skulle komma att förändra mycket.


En annan uppfinning som innebar att bland annat Spinning Jenny blev en
sådan framgång var ångmaskinen. Med ångmaskinen kunde man driva andra
nya maskiner. Fabrikerna växte. Även om maskinerna i fabrikerna innebar ett
mer effektivt arbete så behövdes fortfarande människor som arbetade med
maskinerna i fabrikerna. Denna tekniska utveckling innebar alltså att hela
samhällen påverkades. Folk flyttade från landet till staden för att arbeta i fabrikerna
som fanns där. Städerna växte.


Den förändringsperiod som inleddes med maskiner som Spinning Jenny
och ångmaskinen kallas för industrialiseringen. Industrialiseringen hade
sin början i 1700-talets Storbritannien, på gränsen mellan England och
Wales, och spred sig under 1800-talet i övriga Europa. Utvecklingen under
industrialiseringen gick i ett för den tiden högt tempo och nya saker uppfanns
ständigt. Snart hade vi tryckpress, telegrafen, telefoner, radio- och TVapparater
och till och med flygplan.


Den moderna tiden hade kommit.


 
Omskriven text med egna ord:


Teknikens skenande utveckling
I slutet av 1700-talet skapades en maskin som kallades Spinning Jenny. Den här nya maskinen gjorde det möjligt att tillverka garn på väldigt mycket kortare tid än förut. Innan maskinen fanns var man tvungen att sitta hemma och spinna garnet, men nu kunde man i stället göra det maskinellt i fabriker.


Ångmaskinen var ytterligare en uppfinning som fick en stor betydelse för utvecklingen eftersom man kunde köra många spinnmaskiner och andra olika maskiner på en gång. Under den här perioden förändrades människornas liv mycket genom att man flyttade från byarna på landsbygden till städerna som växte snabbt. Fabrikerna behövde massor av arbetare för att sköta de många maskinerna.


Under den så kallade industrialiseringen, som startade vid 1700-talets slut i Storbritannien, förändrades Europa väldigt mycket och väldigt snabbt. Nya saker som hjälpte länderna att utvecklas, såg hela tiden dagens ljus.


Utvecklingen kan inte stoppas!


 I uppgiften att skriva om en faktatext ska ni också kommentera faktatexten och det kommer ni att göra i form av frågor som t.ex:
1. Hur tror du de anställda kände sig när Spinning Jenny tog över mycket av deras arbete?
2. Hur tror du det kändes för människorna som flyttade från landet till staden under den här tiden?
Här handlar det om att kommentera texten genom att svara på frågorna och koppla det man svarar till texten och motivera så tydligt som möjligt hur man tänker. Ett exempel på ett svar på fråga 1 skulle kunna se ut så här:
"Jag tror att de anställda kände sig oroliga, när lite av deras tidigare arbetsuppgifter försvann. När man blir av med ett jobb, förlorar man sin trygghet och kanske får man en väldigt osäker framtid. Man behöver säkerligen göra en stor ansträngning för att hitta ett nytt passande jobb och det kan vara problematiskt beroende på vad man har för erfarenhet och utbildning och hur arbetsmarknaden ser ut just då. På den här tiden kanske man var upplärd på sin arbetsplats och det var kanske det enda som man kunde. Att sedan kunna ta ett arbete någon annanstans var säkert jättesvårt. Det är stor skillnad på att kunna spinna garn för hand till att hantera en maskin som spinner garn. Nu för tiden har man ju ofta en utbildning och man skulle kunna ha användning av den utbildningen på många olika arbetsplatser."

Så här kommer vi att bedöma er uppgift:

Bedömning av omgjord faktatext:
Anpassning till syfte:
Visar att man har förstått originaltexten: □ 
Använder ett enklare språk än originaltexten: □ 
Har bytt ut vissa ord: □          Har ändrat ganska mycket: □            Texten är helt omgjord: □

Kommentarer:

Allmänt om språket:

­­­­­­­
 
 
 
 
 
Eleven kan skriva sin text med viss språklig variation (ord och meningar), enkel textbindning samt i huvudsak fungerande
anpassning till språkliga normer
och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).
Eleven kan skriva sin text med relativt god språklig variation (ord och meningar), utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till språkliga normer och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).
Eleven kan skriva sin text med god språklig variation (ord och meningar), välutvecklad
Textbindning och väl fungerande
anpassning till språkliga
normer och strukturer (tydlighet, skrivregler och grammatik).

















Bedömning av kommentar:
 
 
Koppling till sammanhanget
(Varför- frågor)




Eleven kommenterar centrala delar med viss koppling till orsakssambandet och med det visar eleven grundläggande läsförståelse
Eleven kommenterar centrala delar med relativt god koppling till orsakssambandet och med visar eleven god läsförståelse
Eleven kommenterar centrala delar med god koppling till orsakssambandet och med visar eleven mycket god läsförståelse




Språkligt
Eleven kan skriva sin text med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och struktur.
Eleven kan skriva sin text med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt i relativt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och struktur
Eleven kan skriva sin text med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt i väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och struktur

 
Kommentarer:
 
Lärare:
Datum:


onsdag 13 juni 2018

Tiden torsdag 14 juni + annan information

Jag påminner om tiden för uppgiften i V1 imorgon, torsdag 14 juni kl. 12.30-15.30. Då läser ni en berättande text, skriver en reflektion om budskapet och kopplar en bild till er text. Läs information om detta i tidigare inlägg här på bloggen!


fredag 15 juni kl. 10 är det handledning i K5. Då har ni möjlighet att titta på lite resultat från tidigare uppgifter och hämta instruktioner till uppgifter i er egna planering. Se till att ni får inlämningsmappar för det också. Nästa vecka kommer ni att studera själva med era egna uppgifter i planeringen, så ni behöver inte göra några uppgifter i skolan då. Endast delkurs 4 kommer att få en uppgift, men den kommer ni att göra hemma och lämna in en viss tid.


Skolan är stängd 18-20 juni, eftersom vi flyttar då. Om ni vill, får ni gärna komma på midsommarfesten på nya skolan och dansa lite runt midsommarstången runt kl. 11 på torsdag den 21 juni.


Vi kommer att lägga upp information här på bloggen under nästa vecka om uppgiften som ska göras veckan därpå. Här är fler hålltider:


Handledning måndag 25 juni kl. 13-14 på nya skolan.


Uppgift på nya skolan - onsdag 27 juni kl. 13-14.30.


Handledning måndag 2 juli kl. 13-14.

söndag 10 juni 2018

Viktiga tips till presentationerna

I fredags pratade vi om vikten av att ha en bra inledning och avslutning på sin muntliga presentation. Vi sa att det blir ganska tråkigt att börja med:
Hej! Idag ska jag prata om....


Istället kan man tänka sig att man ställer en fråga till publiken, t.ex:
Är det någon som vet vem .... är?
Är det någon som har provat att...?
Då kan man direkt få kontakt med publiken och de blir intresserade (förhoppningsvis i alla fall...).


Man kan också visa en bild på personen/saken som man ska prata om och kanske fråga om någon känner igen det.


I slutet ska vi förstå att det är slut och då kan man tänka sig att man kopplar ihop sin avslutning med inledningen, t.ex. så här:
Ja, nu har jag berättat mycket om... och nu tror jag att ni kan mer om det här... Kanske kommer ni att ... i framtiden.


Man kan också uttrycka en förhoppning i slutet t.ex:
Jag hoppas att ni kommer... i framtiden och om ni vill veta mer om det här kan ni prata med mig eller läsa på sidan...


Lycka till med era förberedelser!

torsdag 7 juni 2018

Exempel på hur man reflekterar om budskapet i en text + koppla bild


Nästa torsdag, alltså den 14 juni, ska de flesta elever läsa en berättande text, reflektera om budskapet (= vad vill författaren säga med sin text) för texten och koppla en bild till sin reflektion. Budskapet kan tolkas på olika sätt och det kan också finnas flera budskap i en text. Det viktiga är att motivera varför det skulle kunna vara det budskapet som man tror.

Här under kommer ett exempel på hur man kan skriva en reflektion om budskapet för en text och även hur man kan förklara hur en bild kan passa till sin reflektion:


 

Min reflektion om budskapet i novellen "Nu när du är stilla"

 

Jag tror att författaren vill visa oss hur långt det kan gå om man är elak mot en annan person. I texten förstår man att det som händer med "Grodan" i skolan till slut leder till att hon tar livet av sig. Trots att det man gör mot någon annan kan verka oskyldigt, kan det få väldigt allvarliga konsekvenser.

 

"Grodan", eller Sofie som hon egentligen heter, blir utsatt för trakasserier under en lång tid och klasskompisarna tvingar henne att göra de mest hemska sakerna: visa brösten för läraren, dricka tabasco och klä av sig kläderna och göra snöänglar i snön. I den stunden förstår inte klasskompisarna hur illa de gör henne och Sofie säger heller inte ifrån. Kanske vill författaren också berätta, att det är viktigt att inte acceptera vad som helst, utan säga nej direkt om något inte känns okej. Om man säger ja mot sin vilja en gång, är det lätt att man fortsätter att göra det.

 

Som medmänniska tänker jag, och jag tror att författaren också vill få fram det, att man har ett ansvar. Ansvaret handlar om att behandla andra människor med respekt och på samma sätt som man själv vill bli behandlad. Alla kan dock göra misstag ibland och det är inget konstigt, säg förlåt! Man behöver ta sitt ansvar och stå för sina handlingar och inse att man gör fel ibland. En ursäkt från hjärtat kan vara lösningen. Vi måste ta hand om varandra och visa förståelse här och nu, innan det är för sent!
Relaterad bild


Bilden visar en kvinna som tydligt sätter stopp genom att hålla upp handen. Hon kanske säger nej till sina vänner som försöker få henne att göra saker som hon egentligen inte vill, och precis så skulle Sofie (Grodan) behövt göra eller hon säger stopp för att hjälpa sin vän, som inte vågar säga nej själv. Det är faktiskt ett alternativ att ta hjälp av någon annan om man inte kan hantera situationen själv och en riktig vän ställer upp för sina vänner. Det kan ibland vara lättare att prata med och ta hjälp av människor som inte står en allra närmast, utan kanske en lärare, en kompis till en kompis eller någon annan är den som kan hjälpa en på bästa sätt. Så att tydligt våga säga ifrån och att hjälpa varandra kan vara avgörande för framtiden.


Här är länken till novellen "Nu när du är stilla" om ni vill läsa den för att förstå reflektionen bättre:
Novellen "Nu när du är stilla"

/Sofia

tisdag 5 juni 2018

Bildspel


På måndag den 11/6 kl. 9.30-11.30 ska Adnan, Alaa, Omar, Kawa, Tesfat, Razieh, Walaa, Sarah (annan tid), Rawan, Bassel och Azeb göra ett bildspel utifrån en text som ni får av oss.

Tänk på att bildspelet ska vara tydligt och inte innehålla för mycket text!
Använd samma textsnitt och storlekar i de olika bilderna - det blir rörigt annars!
Använd gärna animeringar och övergångar men tänk på att hålla dig till en typ - det blir rörigt annars!

Den här länken är till ett inlägg på bloggen som kan vara bra om man behöver hjälp med sitt bildspel:

http://saskunskapsporten.blogspot.com/search?q=powerpoint

Så här bedömer vi bildspelen:




 På tisdag 12/6 gör ni muntliga presentationer enligt nedan:

Presentationer med bildspel (max 10 minuter/person)
Här kan man välja att presentera bildspelet som man gör på måndagen (det blir kanske tajt med tiden så det kan vara bättre att välja något annat), eller ett bildspel som man har gjort tidigare i kursen (och som man inte har presenterat tidigare) eller göra ett nytt bildspel till någon uppgift som man har gjort eller håller på att göra. Man skulle kunna presentera sången, en roman/en kortare text som man har läst m.m.

Tider för presentationer:

Klockan 8.00 kommer:
Salam
Pirwen 
Bakry
Azeb
Ensaf
Tesfat
Rawan
 

Klockan 10.00 kommer:
Bassel
Walaa 
Alaa 
Adnan
Kawa 
Razieh
Omar 
Iman
Zaid? 


Klockan 14.30 kommer:
Sarah

Bedömningen för presentationen ser ut så här: