Läslogg tillsammans

"Hur kom det sig egentligen att ni hamnade i Sverige?"

- Vad får vi veta i boken om hur hon kom till Sverige? Vad tror Fatima om pappans berättelse?
- Vad känner Fatima när hon frågar och hur trivs hon i Sverige?
- Vilken relation har Fatima och Sofia?
- Vad tror jag att Fatima kommer att berätta?
- Hur har Fatima startat sitt liv i Sverige?


- Varför är det vanligt att man kommer just till Sverige? Vad berättas oftast om Sverige?
- Varför uppstår ofta kulturkrockar?
- Vilka anledningar kan det finnas till att människor lämnar sitt land?
- Hur brukar det bli när man ska starta ett nytt liv?


- Vad hände med mig och min familj när vi kom till Sverige? Jämföra vuxna och barn!
- Vad tänkte och visste jag om Sverige innan jag kom hit? Stämde bilden?
- Vilka kulturkrockar har det blivit för dig? Hur har det löst sig?


Fatimas pappa jobbade som handelsman och han berättade för Fatima att sultantens son hade gett honom tre villkor, som han aldrig kunde uppfylla och eftersom han ville skydda sin familj, packade han väskorna och flydde till Sverige, där han jobbade som taxichaufför. Tre år senare kom Fatima till Sverige med sin mamma och sin syster. Nu har Fatima börjat misstänka att pappans berättelse inte är helt sann, men det är det enda hon vet. Fatima verkar inte riktigt trivas i Sverige och Sofia ser att Fatima inte har lätt att anpassa sig i det nya landet och därför frågar hon och undrar om hon har valt att komma hit eller blivit tvingad. Fatima hade svårt i skolan i början och var väldigt tyst, men hon pluggade hårt och blev till slut bäst i klassen. Sofia och Fatima har gått i samma klass i flera år, men de känner inte varandra på riktigt. Nu ställer Sofia en fråga till henne, och den har hon fått många gånger förut och kanske kommer hon inte välja att berätta pappans historia, utan säga att hon inte vet.


Sverige är ett öppet och välkomnande land och har tagit emot människor som har varit på flykt. Man hör ofta det, innan man kommer hit och många vill därför bosätta sig i Sverige. Det finns många olika anledningar till att man lämnar sitt land, t.ex. hot, fattigdom, ekonomi, politiska problem, orättvisa, krig, studier, kärlek. Det brukar vara svårt i början i ett nytt land, särskilt för vuxna, eftersom de lämnar allt och måste bygga upp något helt nytt. Det kan vara svårt att möta nya traditioner och ibland möter man människor som har svårt att acceptera nya kulturer och förstå varandra. För barn brukar det gå lättare, eftersom barn anpassar sig lättare och deras enda svårighet är språket, men de får snabbt kontakt med andra barn via förskola och skola.


När jag kom till Sverige för fem år sedan kom jag helt ensam och då var jag gravid. Min bror hade berättat om det nya landet och sagt att det var ett fint land med vackert väder, men det stämde ju inte riktigt. Det var svårt i början, eftersom jag inte kände någon och varken kände till landet eller språket. Dessutom var det ett helt annat klimat än vad jag var van vid, massor med snö och kallt. Min son var fem månader när min man kom till Sverige. För mig var det jättejobbigt att få barn, utan att ha min man här. Ingen gratulerade mig! Den enda som sa grattis, var min barnmorska, men det kunde jag inte förstå. Sonen hade gulsot och var tvungen att sola under flera veckor på sjukhuset efter förlossningen och jag kände mig helt övergiven. Mitt andra barn föddes 2014 och det blev en helt annan upplevelse, för då hade jag min man här. Eftersom mina barn är födda i Sverige, har det blivit lätt för dem att lära sig språket. Jag har hört att det är vanligt i Sverige att barn flyttar hemifrån redan vid 18-års ålder och det är ovanligt i mitt land, så det kan bli en kulturkrock, eftersom i mitt land måste man vara gift innan man flyttar.