Analysera en novell

Välkomna tillbaka efter hemstudierna! Hur har det gått med novellskrivandet? Jag hoppas att det har fungerat fint!


Den här veckan ska ni få jobba i par med någon annan elevs novell och ni ska göra en liten analys på den. Analysen ska ni presentera muntligt för de andra på fredag. Ni behöver alltså inte lämna in något skriftligt!


Här kan ni läsa lite mer om vad som menas med att analysera:
http://blog.forfattartips.se/2012/11/27/att-skriva-en-novellanalys/

 

När ni ska göra er analys, så ska ni tänka ungefär som när ni tittade på olika noveller i smågrupper för några veckor sen, men kanske försöka utveckla det lite mer. Ta hjälp av dessa frågor när ni undersöker er novell:

• Handling

• Berätta kort om handlingen, ca. 5-8 meningar.
• Vilken händelse/del av novellen kommer ni särskilt att minnas? Varför?
   
  Inledning och avslutning

• Hur börjar novellen?
• Hur slutar novellen?
• Kopplas dessa ihop på något sätt?
  
  
• Uppbyggnad
• 
  
• Vilken är konflikten (problemet)?
• Vilken lösning blir det?
  
  
• Tid

• När händer det?
• Under hur lång tid händer det? Hur kan du veta det?
• Hoppar händelserna mellan olika tider?
• 
  
• Personer

• Vilka personer finns med här och hur beskrivs de? Skriv med egna ord!
• Vilka känslor har personerna här? Varför känner de så?
• Är beskrivningarna tydliga eller måste vi dra egna slutsatser?
  Miljö

• Var utspelar sig novellens handling?
• Hur beskrivs platserna?
   
  Berättarperspektiv
• Vem är berättaren? Förklara!
• 
  
• Språk

• Hur är språket? 
  Tempus? Dialoger?Långa eller korta meningar? Ålderdomliga ord? Slang? Bildspråk  Liknelser och metaforer? Monologer? Ge exempel från novellen!
•  
• Budskap
  • Kan du  se något budskap i novellen – alltså, vad vill författaren visa oss? Förklara och koppla till texten!
  
  
  Här kan ni läsa ett exempel på en analys som Liselotte skrev på ett kapitel av en roman, som vi jobbade med förut:

  
  

• Analys av kapitel 13 ur Stjärnlösa nätter

  
  
   

  Handling

  
  
  Kapitlet handlar om att Amàr kommer till flygplatsen i Damaskus och senare reser vidare genom Syrien mot den irakiska gränsen. Han upptäcker snabbt att pengar är det språk som talas där. Framme vid gränsen träffar han en grupp män som ger honom hjälp att komma över på andra sidan. Jag kommer specifikt att komma ihåg händelsen när större delen av gruppen lämnas kvar på den syriska sidan av gränsen. Jag känner mig väldigt orolig för hur det kommer att gå för dem.
  
  
   

  Inledning och avslutning

  
  
  Kapitlets inledning och avslutning knyts naturligt samman genom att resan mot den irakiska gränsen tar sin början i inledningen och avslutas på andra sidan gränsen. 
  
  

  Personer

  
  
  Förutom Amàr finns i detta kapitel ett antal människor, tullpoliser och militärer, som inte beskrivs nämnvärt på annat sätt än att man upplever dem som osympatiska och giriga. En taxichaufför beskrivs indirekt något lite mer. Man kan förstå att han antingen inte har arabiska som modersmål, eller att han är lågutbildad och inte kan läsa så bra. Han försöker läsa en adresslapp som är skriven på arabiska och ”Flera gånger läste han för att förstå vad det stod.” Man kan också förstå att han, trots att han försöker pressa så mycket pengar som möjligt av Amàr, är en ärlig person. Han kör sin kund dit han ska istället för att lura honom.
  
  
   
  En av männen i gruppen som Amàr träffar beskrivs också indirekt. Vi får veta att han är i 50-års åldern, heter Giam, är arabisktalande, lugn och förtroendeingivande. Han har gjort överresan många gånger tidigare och tar sig an Amàr som känner sig trygg med Giam. 
  
  

  Miljö

  
  
  Kapitlets handling utspelar sig i Syrien. Delvis på flygplatsen i Damaskus, delvis i en taxi, men större delen av kapitlet utspelar sig vid gränsövergången till Irak. Vi får dock inte veta någonting om hur det ser ut, varken på flygplatsen eller under resans gång. Eventuellt är detta ett drag från författaren för att dra fokus till personerna och stämningen. Kanske är miljön här inte viktig. 
  
  

  Tid

  
  
  Händelserna utspelar sig i kronologisk ordning före krigsutbrottet i Syrien. Man kan dock ana att det är oroligt i landet ”De politiska förhållandena i landet hade gjort det svårare för alla…” 
  
  
  Det är svårt att veta under hur lång tid allt händer, men om man räknar med att flygresan till Syrien från Stockholm tar cirka 5 timmar och det nämns endast en övernattning och utöver det räknar med ”nio timmar” på flygplatsen, ”några timmar” i taxin och slutligen ytterligare några timmars väntan vid gränsen, kan det vara rimligt med en summa av 26-30 timmar.
  
  

  Språk

  
  
  Författaren använder ett uttrycksfullt språk med något skiftande stilnivå. Stundvis förekommer en mer talspråklig nivå, som när flygplatspersonal ”…kom in och snackade…”, eller ”…bad mig sticka därifrån.” En högre stilnivå ser vi när Amàr sitter i taxin och .” Med stor försiktighet höll jag mig tillbaka och avslutade varje konversation han försökte påbörja.” 
  
  
  Kapitlet innehåller dialoger och i dessa är språket helt naturligt talspråkligt. Här blandas språk, såväl svenska, som engelska och arabiska och detta ger en känsla av genuinitet, även om de arabiska uttrycken inte förstås av alla. 
  
  
  Inre monologer förekommer när Amàr känner sig förtvivlad och ifrågasättande: ”Vad gjorde jag egentligen i detta land, ensam och sårbar som en liten pojke mitt i natten? Hade jag tappat förståndet?”, ”Tänk om de satte mig i fängelse för ingenting!”. 
  
  
  Meningsbyggnaden är tämligen enkel, men varierad, med i huvudsak korta meningar och detta bidrar till att texten känns lättläst. 
  
  

  Budskap

  
  
  Kapitlets budskap kan vara att författaren vill visa att instabila politiska förhållanden leder till utbredd korruption och att den lilla, vanliga människan alltid drabbas i sådana situationer.
   

Och här kan ni läsa en analys som Liselotte skrivit på en novell av Ernest Hemingway:

Analys av ”En dags väntan”

 In medias res. Novellen börjar mitt i handlingen med: ”Han darrade och var blek och han gick långsamt som om det gjorde ont då han rörde sig.” Denna början väcker intresset och nyfikenheten. Läsarens oro väcks och man vill veta mera om sjukdomen.

Novellens huvudperson är ”Schatz”, som är en liten nioårig pojke och hans far. Ytterligare en person, ”doktorn”, förekommer, men endast som en bifigur även om hans ord gjorde ett starkt intryck på pojken och spelar en avgörande roll.

Huvudpersonerna tillhör en familj från den övre medelklassen, eller möjligen överklassen: Fadern skjuter vaktlar och sonen har tillbringat, åtminstone en del av sin skoltid, på en skola i Frankrike.

Novellen utspelar sig, troligtvis, i England någon gång under 1900-talets första årtionden. Detta grundat på läkarens uttalande om att ”influensabakterier kan bara existera när det är ett överskott på syra” och att penicillinet ännu inte slagit igenom som botemedel mot lunginflammation.

Handlingen presenteras i rak kronologisk ordning, i preteritum, av en jag-berättare, som är den lille pojkens far. Berättelsen presenteras med andra ord ur en av huvudpersonernas synvinkel. Detta ser läsaren genast: ”…medan vi ännu låg i sängen och jag märkte att han inte såg frisk ut”.

En stor del av handlingen återges som dialoger mellan pojken och fadern, vilket gör att läsaren även får en inblick i hur den lille pojken känner sig. Gossen vill helst ligga vaken och menar att fadern inte behöver stanna kvar i rummet ”… om du tycker att det är besvärligt”. Dessa uttalanden får läsaren att misstänka att pojken är bekymrad över något. Detta understryks ytterligare en bit längre fram i texten: "ungefär vilken tid tror du att jag kommer att dö?”

Avsaknaden av personbeskrivningar och beskrivningar av hur det ser ut i sjukrummet bidrar till att fokus riktas mot skeendet och hur Schatz känner sig. Beskrivningen av faderns promenad, som slutar med två skjutna vaktlar, får läsaren att förstå att fadern är lugn och trygg och inte alls orolig för sonen. Detta kontrasterar starkt mot barnets uppenbara oro.

Ett gripande avsnitt ur novellen, ”Efter en stund sa han till mig. ”’Du behöver inte stanna kvar här inne pappi, om du tycker det är besvärligt’”, visar pojkens omsorg om sin far. Han vill bespara honom smärtan att se sonen dö.

Novellens slut är tydligt. Pojken, och läsaren, får veta att han inte ska dö och ”hans blick mot fotändan av sängen slappnade så småningom. Den inre spänningen slappnade till slut den också…”

En kort sammanfattning av författarens budskap skulle kunna lyda: Dra inte förhastade slutsatser av sådant du i förbigående hört och som inte var menat för dina öron.

Lite tips inför att göra en muntlig presentation:


https://www.youtube.com/watch?v=hY9Yf7ixIII
https://www.youtube.com/watch?v=MeTPezavxz4&t=228s

/Sofia och Liselotte