Planering för fredag och period 2 (11 februari-15 mars)

 Fredag v 6

Bildspel till denna gemensamt:

Kräftor i ett historiskt perspektiv

Kräftskivan, den traditionella svenska festen i samband med kräftfiskesäsongen under augusti månad, är en relativt ung företeelse. Vi har ätit kräftor här i Sverige ända sedan medeltiden och från 1500-talet har kräftan fungerat som festmat för kungligheter. Men företeelsen med fest i samband med kräftfisket, där kräftorna äts hela och kalla, uppkom så sent som i slutet av 1800-talet, då i form av den borgerliga ”kräftsupen” vilket var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten. Uttrycket ”kräftskiva” dök dock upp först på 1930-talet och spreds därefter från överklassen till de breda folklagren.

1.       Vad betyder meningarna?

2.       Vilka ord i texten är viktiga? Kan vi göra egna stödord ibland?

3.       Vilka bilder skulle vi kunna använda?

 

Planering dk 2-4

Period 2 våren 2019

Vecka 7 (11 feb - 15 feb)

Dk 2-4

Måndag 12.30-14.00                                   Vux 5    SM (parallella)

Nya elever i gruppen. Vad behöver man veta när man studerar i den här gruppen?

Tema i 5 veckor

Grupparbeten

Bloggen - planering + exempel

Matrispapper och uppgifter i skolan + bearbetningar

Egen planering

Plastfickan

Fronter - att lämna in

Bedömning/rättning av uppgifter

Att bli klar

Att skriva om fakta med egna ord:

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-kraftskivan-och-surstrommingskalaset

 

Gemensam omskrivning - utan lexikon:

Kräftskivan idag

Att kräftskivan alltid sker i början av augusti har förstås att göra med att kräftan är redo att fiskas just då. Den ökande konsumtionen i slutet av 1800-talet ledde dock till en utfiskning som framtvingade en lagstadgad begränsning för kräftfisket med ett premiärdatum fastslaget till den 8 augusti. Sedan 1994 är förbudet borttaget men gäller ändå formellt på många ställen för att kräftorna ska hinna växa till sig innan de plockas upp. Genom import kan vi nu dessutom äta kräftor året runt. Men traditionen med kräftpremiär har blivit så stark att de flesta ändå har sitt kräftkalas under augusti månad. Kräftskivan som firande är helt enkelt lika rotad i den svenska kulturen som jul och midsommar.

 
Så här skrev vi om texten:
I början av augusti är det dags att fånga kräftorna och ha kräftfest, eftersom då är de tillräckligt stora. I slutet av 1800-talet kom en lag då man förbjöd kräftfiske före 8 augusti, eftersom kräftorna höll på att ta slut, för att folk hade börjat fiska och äta kräftor jättemycket. Efter 1994 tog man bort lagen som fanns tidigare, men den respekteras ändå på många platser och man väntar tills kräftorna är lagom stora. Nu kan vi köpa kräftorna  från andra länder, så vi äter kräftor under hela året. Även om vi kan äta kräftor hela året, har vi fortfarande kvar traditionen att äta kräftor i augusti. Traditionen med kräftor är lika viktig i Sverige som jul och midsommar.

Börja skriva om två och två - utan lexikon:

En lustig tradition i betraktarens ögon

Så långt är allt väl. Det är sättet på vilket vi firar kräftsäsongen som för utomstående blir något konstigt, om än härligt. Attiraljerna med hattar och övrig rekvisita, brännvinet och snapsvisorna, samt hur vi suger musten ur kräftornas undersida, måste betecknas som extremt skandinaviskt. Det är detta som skiljer oss från övriga européer; men när man tänker efter firar vi på liknande sätt också vid flera andra högtider. Snapsen och visorna är de samma, bara maten på bordet skiljer.

 
Så här kan man skriva om texten:


En konstig tradition för andra människor
Fram hit är allt okej. Vi firar med kräftskiva på det här sättet och många människor från andra länder tycker att det är ovanligt, men ändå fantastiskt. Till festen hör höga hattar och andra saker, alkohol och snapslåtar och vi suger in kräftornas spad från underdelen av kräftan i munnen med kraft och detta beskriver att det är något skandinaviskt. Den här traditionen är typisk för Sverige och finns inte i andra länder. Vi firar på samma sätt vid flera andra högtider, men då äter vi annan mat.

Tisdag 8.00-9.30                Vux 6    SM, LJ

Fortsätt skriv om i par (texten från igår)

Gör eventuellt om detta också om tid finns:

Men surströmmingen då?

Surströmmingstraditionen är kanske ett ännu mer besynnerligt fenomen i den svenska kulturen än kräftorna, eftersom även utlänningar kan förstå att man vill äta skaldjur. Surströmming däremot är ju faktiskt inget annat än jäst – enligt många rutten – fisk eftersom den har fått fermentera (jäsa) innan den läggs på konserv.

Festtraditionen med surströmming kretsar nästan enbart kring själva surströmmingen vars extremt starka lukt chockar många.

Även surströmmingshistorien har urgamla anor. Jäsning av livsmedel har använts som konserveringsmetod i årtusenden. I Sverige blev det dock vanligt först på 1500-talet på grund av en längre tids saltbrist som uppstått efter att Hansan av politiska skäl beslutat att strypa saltleveranserna till Gustav Vasas Sverige.

Surströmmingens långa hållbarhetstid gjorde den populär främst inom det militära. Idag sker framställningen av surströmming uteslutande i Norrland med centrum runt Höga kusten.

 

Tisdag 10.00-11.30                Vux 6    SM

Eget arbete

 

Onsdag 8.00-9.30    Provtillfälle        Vux 5    LI

Uppgift: Skriv om faktatext (utan lexikon)/Bildspel (utifrån faktatext)

Elever som redan har godkänt på de uppgifterna gör något annat!

Onsdag 12.30-14.00                Vux 6     LJ

Hur gick uppgiften idag? Titta i par på någons uppgift och försök göra den bättre och prata om den är okej eller inte?

Eget arbete!

 

Torsdag 10.00-11.30                Vux 5     LJ (parallella)

Eget arbete

 

Fredag 8.00-9.30                Vux 3    SM (parallella)

Läs gemensamt en text om någon fritidsaktivitet i Kungsör och prata om vad det handlar om (som vidare träning på att visa att man förstår faktatext) + eget arbete

 

Vecka 8 (18 feb - 22 feb)

Dk 2-4

Måndag 12.30-14.00                                   Vux 5    SM (parallella)

Träna på att kommentera faktatexten från i fredags - gruppvis

 

Tisdag 8.00-9.30                Vux 6    SM

Läs individuellt en faktatext om någon annan fritidsaktivitet (Lärarna gör flera frågor att välja mellan) + eget arbete och tid att ev. bearbeta uppgiften från förra veckan

Tisdag 10.00-11.30                Vux 6    SM, LJ

Muntlig uppgift: Kommentera texten från pass 1 (en fråga per person) + eget arbete

 

Onsdag 8.00-9.30    Provtillfälle        Vux 5    LI

Uppgift: Kommentera faktatext/Bildspel utifrån faktatext/Annat som man behöver

Onsdag 12.30-14.00                Vux 6     LJ

Hur gick uppgiften idag?

Eget arbete

 

Torsdag 10.00-11.30                Vux 5     LJ (parallella)

Hur skriver man en faktatext? Titta på strukturen för en faktatext. Berätta om vad som är målet:

 

Elever som inte har skrivit en godkänd faktatext tidigare, ska gör det nu. Faktatexten ska handla om någon fritidsaktivitet som finns i Kungsör. Man får inte välja någon som vi redan har jobbat med. Följande kan väljas - max två elever kan välja samma aktivitet:

• Något av gymmen i Kungsör
• Badhuset
• Ishallen
• Fritidsbanken
• Ridklubben
• Biblioteket
• Lockmora
• Utomhusanläggningar
• Kultur för barn och unga
• Bad
• Kungsörs schackklubb
• Kanotklubben
   
  Skriv upp vilka som väljer vad!
  Alla ska muntligt presentera om fritidsaktiviteten som man väljer, så även om man inte ska skriva en faktatext, ska man välja en aktivitet. Det ska göras ett bildspel som ska användas vid en muntlig presentation.
   
  Faktatext och presentationer ska vara klart och genomföras i slutet av vecka 10 och början av vecka 11.
   
  Fredag 8.00-9.30                Vux 3    SM (parallella)
  Börja med faktatext/bildspel och presentation!
   
  Vecka 9 (25 feb - 1 mars)
  Dk 2-4
  Måndag 12.30-14.00                                   Vux 5    SM (parallella)
  Uppgift: Bearbeta uppgiften från i onsdags
   
  Tisdag 8.00-9.30                Vux 6    SM, LJ
  Börja/Fortsätt arbetet med faktatext och presentation
  Tisdag 10.00-11.30                Vux 6    SM
  Börja/Fortsätt arbetet med faktatext och presentation. Har alla koll på hur de kan fortsätta under hemstudierna? Prata med alla!
   
  Onsdag 8.00-9.30    Provtillfälle        Vux 5    LI
  Uppgift - extra för dem som behöver
  Onsdag
  Hemstudier!
   
  Torsdag
  Hemstudier!
   
  Fredag
  Hemstudier!
   
  Vecka 10 (4 mars-8 mars)
  Dk 2-4
  Måndag 12.30-14.00                                   Vux 5    SM (parallella)
  Fortsätt arbetet med faktatext och presentation
  Tisdag 8.00-9.30                Vux 6    SM, LJ
  Möjlighet att göra muntlig uppgift utifrån egen planering + eget arbete
  Tisdag 10.00-11.30                Vux 6    SM
  Fortsätt arbetet med faktatext och presentation + eget arbete
   
  Onsdag 8.00-9.30    Provtillfälle        Vux 5    LI
  Ev. uppgifter för elever som behöver
  Onsdag 12.30-14.00                Vux 6     LJ
  Fortsätt arbetet med faktatext och presentation
   
  Torsdag 10.00-11.30                Vux 5     LJ (parallella)
  Fortsätt arbetet med faktatext och presentation
   
  Fredag 8.00-9.30                Vux 3    SM (parallella)
  Muntliga presentationer + ge feedback och bedöm direkt efter

• Senast inlämning av egen faktatext!
   
  Vecka 11 (11 mars - 15 mars)
  Dk 2-4
  Måndag 12.30-14.00                                   Vux 5    SM (parallella)
  Muntliga presentationer + ge feedback och bedöm direkt efter
   
  Tisdag 8.00-9.30                Vux 6    SM, LJ
  Muntliga presentationer + ge feedback och bedöm direkt efter
  Tisdag 10.00-11.30                Vux 6    SM
  Eget arbete + individuella samtal
   
  Onsdag 8.00-9.30    Provtillfälle        Vux 5    LI
  Ev. uppgifter för elever som behöver
  Onsdag 12.30-14.00                Vux 6     LJ
  Eget arbete + individuella samtal
   
  Torsdag
  Hemstudier - lärarna bedömer!
   
  Fredag 8.00-9.30                Vux 3    SM (parallella)
  Eget arbete + individuella samtal